Tillgänglighet är ett viktigt ämne som länge varit förankrat i samhällets medvetande. Men hur är det med digital tillgänglighet, till exempel inom e-handel? Fakta spelar ingen viktig roll här, men butiksoperatörer måste snart hantera dem enligt lag. Det låter jobbigt, men de nya kraven ger också vissa fördelar.
Digital tillgänglighet inom e-handel snart obligatorisk
”Ingen får missgynnas på grund av sitt funktionshinder”: artikel 3 i grundlagen.
För att stärka de grundläggande rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och för att åtgärda brister när det gäller tillgänglighet, lanserade EU 2019 ”European Accessibility Act (EAA)”. EAA slår fast att Internet och uttryckligen även e-handel ska ge maximal nytta för personer med funktionsnedsättning. EU:s medlemsländer är alltså skyldiga att skapa de lagliga nationella stiftelserna senast 2022 och att tillämpa dem senast 2025.
För många kan detta låta som ytterligare en utmaning utöver monetära bördor som regelbundna mjukvaruuppdateringar, ISO-certifieringar, PSD-2 eller GDPR. Och vissa kanske också undrar hur personer med funktionsnedsättning överhuvudtaget använder internet och vad det i detalj betyder för deras egen verksamhet.
Användning av Internet av personer med funktionsnedsättning
Internetanvändning av personer med funktionsnedsättning varierar beroende på typ av funktionshinder. För döva är användningen upp till 61 %, medan den för personer med motoriska funktionshinder är 84 %. Sammantaget kan man säga att den allmänna internetanvändningen för personer med någon form av funktionsnedsättning är runt 70 %. Inte att förglömma att Internetanvändningen av personer med funktionshinder skulle vara högre om andra delar av Internet var fria från hinder.
Internet uppfattas av dessa människor som en möjlighet, men kan inte användas till fullo. Det är dock inte bara personer med funktionshinder som drar nytta av ett barriärfritt Internet. Tillgången skulle också underlättas för personer som inte har modersmål eller äldre.
Vad exakt betyder tillgänglig e-handel?
Olika organisationer har sysslat med ämnet barriärfria webbplatser i många år. W3C-konsortiet, de facto standardiseringsorganisationen för Internet, har drivit Web Accessibility Initiative (WAI) sedan 1999, som tar fram riktlinjer. Särskilt anmärkningsvärt är Web Content Accessibility Guidelines (WCAG).
Framgångskriterierna för en barriärfri webbplats är principerna om uppfattbarhet, användbarhet, begriplighet och robusthet. De definieras av webbstandarderna ”Web Content Accessibility Guidelines” (WCAG) i W3C och bestämmer hanteringen av alla relevanta områden på en webbplats. Den senaste versionen av WCAG är 2.1, som finns i tre nivåer: A, AA och AAA. I de flesta områden föreslås överensstämmelse med AA-standarden.
Implementeringen av dessa kriterier påverkar alla delar av en webbapplikation; om de följs kan en webbapplikation och dess innehåll nås och drivas fullt ut av varje webbanvändare utan hinder. Det fina är dock att var och en av dessa kategorier har en motsvarighet som ändå bör övervägas på e-handelsplattformar.
Så vad exakt ska beaktas?
I grund och botten ska en webbutik vara användbar utan synintryck samt med dessa, detsamma gäller att driva en webbutik med mus och tangentbord eller bara tangentbordet. För personer med visuella begränsningar kan verktyg som skärmläsare hjälpa till här. Skärmläsare, det vill säga läsapplikationer, är programvara som ger användarna ett användargränssnitt för webbapplikationer som är baserade enbart på text. Speciellt i samband med kassaprocessen måste man ta hänsyn till barriärfria identifieringsmetoder, formulär för elektroniska signaturer och betaltjänster.
För nätbutiker är hindren på vägen till tillgänglighet varierande. Produkterna ska vara lätta att hitta och butiken ska vara intuitiv att använda, användare får inte gå vilse i innehållet utan ska alltid snabbt kunna nå önskade sidor och områden
Produkter måste vara enkla och intuitivt filtrerbara och konfigurerbara, länkar för driften är semantiskt tydliga och formulären är tillräckligt förklarade och begripliga.
Web Content Accessibility Guidelines 2.1 formulerar de grundläggande målen för barriärfria webbplatser. Genom att följa dem, de fyra principerna perceivable, operability, Förståelighett och robusthet säkerställd och att övervinna eventuella hinder är möjliggjort av dessa riktlinjer.
Förverkligandet av principen om uppfattbarhet har en positiv effekt på designen och förverkligandet av användbarhet. Implementeringen av principen om begriplighet ger betydande förbättringar inom SEO-området, och robustheten förbättrar kodkvaliteten inom ramen för WCAG 2.1. De enskilda principerna nedbrutna mer i detalj:
Perceptibilitet och design
En igenkännbar, förväntad navigering genom alla områden är avgörande för kriteriet för uppfattbarhet. Detta innebär att grundläggande funktioner måste vägleda användaren intuitivt och inga oanmälda effekter kan leda till irritation. Knappar, ikoner, text och en hälsosam dos av försiktighet med autoplay och popup-fönster är avgörande här. Dessutom är barriärfri typografi, som kan zoomas efter önskemål och uppfyller specificerade rad- och teckenavstånd – samt tillräcklig kontrast – av yttersta vikt.
Användbarhet och användbarhet
Mer medveten planering när man utvecklar en onlinebutik när det gäller användbarhet leder till mindre användarfrustration och lägre avhoppsfrekvens. För att framgångsrikt implementera användbarhet måste en tydlig struktur först och främst upprätthållas. Hela webbplatsen måste kunna användas med tangentbordet och knappar, länkar och navigeringselement måste vara visuellt fokuserade. Alla områden som kan aktiveras måste vara manuellt manövrerbara och repetitiva element ska kunna hoppas över.
Begriplighet och SEO
Begriplighet i WCAG-sammanhang och SEO-tillgänglighet överlappar varandra på många områden. En jämförelse av skärmläsare och sökrobotar är användbar här; båda uppnår det bästa resultatet för användaren eller sökmotorn om webbplatsen är begriplig.
Alla användare måste alltid förstå var de är, vilka åtgärder de kan vidta och hur navigeringen fungerar.
En semantisk HTML-struktur spelar en stor roll här. Lika viktigt för begripligheten är tydliga referenser av elementen till varandra, genom användning av ariaroller, alt-texter, semantiskt högkvalitativa knapp- och länktitlar samt innehållsbeskrivningar och titeltaggar.
Robusthet och kodkvalitet
Om WCAG 2.1-riktlinjerna följs förbättrar detta också strukturen, tydligheten och läsbarheten och därmed också återanvändbarheten av koden. Effekten av en barriärfri robusthet hos webbplatser är också bättre tillgänglighet över plattformar och webbläsare och överensstämmelse med internationellt giltiga webbstandarder. Semantiskt högkvalitativ och läsbar HTML samt tydliga strukturer är grunden för god robusthet men också begriplighet – vad gäller tillgänglighet och även vad gäller SEO.
Kostnader eller fördelar – eller båda?
För att utnyttja den fulla potentialen i en onlinebutik måste alla potentiella användargrupper tilltalas, oavsett deras begränsningar. Genom att följa WCAG-riktlinjerna breddas användargränssnittet avsevärt, HTML-koden blir mer läsbar och renare, och därmed ökar återanvändbarheten. Att följa riktlinjerna kan också hjälpa till att behålla innehållet säkras till en högre standard: länk- och bildbeskrivningar, ljud- och videoalternativ är till en början obligatoriska.
Överensstämmelse med WCAG-standarderna innebär att koden är mer enhetlig och webbplatsen är semantiskt av högre kvalitet; Faktorer som också spelar stor roll för SEO. Efterlevnad av WCAG:s riktlinjer ger därför ett betydande bidrag till kvalitetssäkring även inom andra områden utöver tillgänglighet.
UX- och UI-områden stärks också genom intuitiv, omisskännlig design; tydliga strukturer, entydig navigering av hela e-handelssidan och överensstämmelse med typografiska specifikationer resulterar i en tydlig, attraktiv webbplats.
Tillgänglig e-handel gynnar alla
Enligt ”EAA” ska webbplatser och därmed e-handelsplattformar vara barriärfria från 2025. När butiksoperatörer implementerar tillgänglighetskrav ökar de inte bara utbudet av sin e-handelsplattform. Snarare måste de berörda företagen hantera ämnen som UX eller SEO mer intensivt, vilket ändå borde finnas på varje e-handelsagenda.
Om du tar upp något av dessa ämnen under de närmaste åren och tar hänsyn till motsvarande krav skapar du synergieffekter, ökar din effektivitet, sprider kostnaderna och kan äntligen se fram emot de nya kraven med lätthet, med säkerheten att något bra har gjorts och bilden av ditt företag har förbättrats.